Jag har suttit halva dan och jobbat framför datorn. I världens finaste vårväder! SUCK. Så till slut tog jag mig iallafall ner till Frapino runt hörnet för att fortsätta hålla på där. Byta utsikt åtminstone. Ta en latte. Och då fick jag plötsligt inspiration till en blogg! (Eller så är det bara en släng av prokrastination..) För egentligen ska jag sitta här och fixa med fest. Och det är kul, men tar lite tid. Och så satt jag här och såg ut över övergångsstället jag alltid korsar när lilla Vilda är i stan. När vi ska promenera på Långholmen. Och nu ser man kvällssolen gå ner mellan träden ovanför Lasse i parken och det är så vackert.. Det är nåt med det här stället. Just här, där den Vackra Västerbron precis ska sätta av över vattnet. Det öppnar upp. Ger en känsla av rymd och flykt. Och ett väldigt speciellt ljus. Det finns fler såna platser. Lite paradoxala. Som jag alltid blir lite drabbad av mitt i allt. Nåt med ljuset... Som Brunnsparken i Göteborg. Vet inte vad det är, men den platsen har nåt magiskt över sig nästan i alla väder och alla tider på dygnet. Men särskilt på eftermiddagen, om man står ungefär framför Palce ingång och tittar ner mot vattnet, över alla broarna. Jag är ju barn till en konstnär, och nåt har väl fastnat. Jag drabbas av vyer och ljus. Himlar.
Fortfarande sker det i stort sett VARJE gång jag åker över Västerbron. Vilken tid på dygnet som helst, vilken årstid som helst, i alla ljus. Det är en magisk vy, tycker jag. Vilken jävla stad! ...Tänker jag varje gång 4:ans buss stävar upp mot brokrönet och jag blickar ut över vyn över vattnet och stan. (Så det är ett hett tips för alla som kommer hit på besök. Kolla in utsikten från Västerbron. To get that real Stockholmfeeling!)
Staden Stockholm. Den är absurd på sina ställen. Absurt vacker.. Och det är därför jag älskar att bo här. Bland annat. Trots konformitet och en viss trendängslighet som får en att längta till Berlin eller Köpenhamn ibland.. (Och alltid till NY! ;) Trots den lite duktiga ytan. För jag vet vad som döljer sig under den och jag älskar att bo i en stad som är så nära naturen, som nästan är lika mycket vatten och träd som hus.. Traska 10 minuter från sin lägenhet och kunna bada.. Mitt i stan. Det är coolt! Och så jävla vackert..
Och därför sitter jag här och svamlar istället för att göra nytta.
Men nu kan jag inte skylla på Stockholms skönhet längre. Nu får jag inte prokrastinera mera.
Men vi hörs! Snart! Hoppas jag. :)
Kram
Fortfarande sker det i stort sett VARJE gång jag åker över Västerbron. Vilken tid på dygnet som helst, vilken årstid som helst, i alla ljus. Det är en magisk vy, tycker jag. Vilken jävla stad! ...Tänker jag varje gång 4:ans buss stävar upp mot brokrönet och jag blickar ut över vyn över vattnet och stan. (Så det är ett hett tips för alla som kommer hit på besök. Kolla in utsikten från Västerbron. To get that real Stockholmfeeling!)
Staden Stockholm. Den är absurd på sina ställen. Absurt vacker.. Och det är därför jag älskar att bo här. Bland annat. Trots konformitet och en viss trendängslighet som får en att längta till Berlin eller Köpenhamn ibland.. (Och alltid till NY! ;) Trots den lite duktiga ytan. För jag vet vad som döljer sig under den och jag älskar att bo i en stad som är så nära naturen, som nästan är lika mycket vatten och träd som hus.. Traska 10 minuter från sin lägenhet och kunna bada.. Mitt i stan. Det är coolt! Och så jävla vackert..
Och därför sitter jag här och svamlar istället för att göra nytta.
Men nu kan jag inte skylla på Stockholms skönhet längre. Nu får jag inte prokrastinera mera.
Men vi hörs! Snart! Hoppas jag. :)
Kram
Tack för att du lyckades få mig att känna och verkligen se Stockholm trots att jag är i ett betonghus i Göte-la-borg.
SvaraRaderaLovar att nästa gång jag befinner mig vid brunnsparken skall jag stanna upp och tänka på dig. Brunnsparken lät vackert med dina ögon, på ett sett jag aldrig tror mig ha sett just brunnsparken.
Underbart inlägg, blev alldeles harmonisk.. tack :)