onsdag 3 juni 2009

Båtliv och själsliv

Ojdå...Nu är jag bloggare. Nu ska jag alltså skriva här då.. Japp, men då sätter jag väl igång:

Jag kan ju börja med att berätta att jag för tillfället sitter i min lägenhet i Hornstull i Stockholm. En stadsdel även (kärleksfullt) kallad Horan. (Av mig och några andra invånare i denna favvostadsdel) Jajjamänsan. Jag sitter här vid mitt köksbord i Örnnästet, som min lägenhet oxå kallas. Detta för att den ligger på 5 trappor UTAN HISS! (Va? Är det lagligt, undrar nån.. Svar: JA, när huset byggdes). Och jag gillar det! Värsta trappträningen.. Snacka vadmuskler jag börjar få.. Den enda gången det är lite av en utmaning är när jag kommer hem från två veckor på båten, med min (av nån anledning, jag fattar inte varför..) väldigt TUNGA väska. Men det går det med. Och det är, krasst uträknat, bara en gång i månaden det inträffar. Så det är helt OK, tycker jag. För jag älskarrrr mitt Örnnäste. (Är nästan lite kär i min lägenhet, tror jag. Och jag känner att det är ömsesidigt och att vi håller på att fördjupa vår relation hela tiden. Det är vackert...)

Jag jobbar alltså på en Båt. Som showartist, detta år 2009. Efter Kaosåret (på ett väldigt bra sätt, då..kaos kan vara schysst, om man vågar ge sig hän ;) ..läskigt för kontollfreaks, dock) 2008, har jag nu inträtt i Ordningens År 2009 (oxå på ett bra sätt, inte en Kontrollordning, utan mer lite rytm och stadga, och det är ju bra! Lön VARJE månad! Huh!? Bara en sån sak.. :) Jag jobbar två veckor i sträck på båten och sen är jag leeedig i två veckor. Och nu börjar jag verkligen komma in i rytmen och har ett liv på båten och ett hemma och det är rätt skönt. Dessutom börjar dom två världarna mötas på små punkter, och det är oxå skönt. Det blir lite av ett dubbelliv annars.. Två bubblor. Men nu har bubblorna sakta börjat gå ihop, litegrann iallafall.

Jag är alltså på havet två veckor i månaden, därav namnet på bloggen. Jag har alltid älskat allt som har med hav att göra och det är dessutom en bra metafor för livet, som jag antar att alla förstår.. (Några frågor på det? Inte? Bra! :) Och faktum är att idén till den här bloggen började ta riktig form just på Båten. Det är, som ni nog förstår, ett ganska speciellt liv där..med sina egna utmaningar. T.ex. att man inte kommer därifrån. Ok, man kan kliva av några timmar på förmiddagen i antingen Oslo eller Kiel, men vid 14 går båten igen och då måste man jädrar vara på... Och sen är man där, i detta flytande "palats" av heltäckningsmattor och luftkonditionering och en massa ställen att roa sig på, överallt. Och ett av dom ställena är Showlounge, där jag jobbar och gör två shower per kväll (plus några sångframträdanden under dagtid). Resten av tiden är upp till mig. Och det är intressant att se vad det livet gör med olika människor. Vissa passar det och andra inte. Jag har upptäckt att det faktiskt passar mig. Visst längtar jag hem till Horan då och då; mina vänner, min familj, min hund (vilda Vilda, världens, utan motstycke, sötaste hund, mer om henne en annan gång :) och min Käraste (lånat från norskan, mycket finare än "pojkvän". För övrigt en person som med stor säkerhet kommer dyka upp här framöver, klok och fantastisk som han är, då under namnet Pianopoeten..ha ha ;) men jag har hittat ett sätt att leva på båten som funkar. Jag har tom insett att det är en möjlighet. Framför allt till reflektion. Och eftersom det nästan har blivit en hobby för mig på sistone, efter allt som hänt (se första inlägget i denna blogg) så är det ju strålande timing.

Jag kallar ibland Båten för mitt "Plåtashram". Och på något märkligt sätt är det lite så.. OK, på vissa viktiga punkter skiljer sig ju båten ganska markant från ett indiskt ashram.. Jag tror t.ex inte att ett vanligt ashram brukar servera kött och potatis (ibland varierat med rökt kolja och potatis) till middag. En annan skillnad är väl att dom som vistas i ett riktigt ashram VET att dom är där, I ett ashram alltså. Dom har liksom åkt dit för att vara där, meditera och möta sig själva. I detta fallet är dom allra flesta helt omedvetna om att dom ingår i mitt plåtashram av självreflektion och studier i mänskligt beteende... ;) Men det funkar ändå. Eftersom det är mitt plåtashram och jag därför bestämmer reglerna.. ha ha. :)

Och en viktig aspekt av att vara i någon form av ashram eller retreat (om jag har förstått det rätt) är ju att möta sig själv och att inte fly tystnad och ensamhet. Den där ensamheten som finns i oss alla oavsett hur mycket folk vi omger (distraherar) oss med. Den där ensamheten som jag tror att vi alla måste möta förr eller senare för att verkligen bli vän med oss själva och vila i att vara just det; dom vi är. Och ett av dom bästa sätten att göra det verkar ju vara någon form av meditation. Och där har jag upptäckt att båten är bra! För jag har börjat inse att det är mycket som kan vara meditation, det verkar bara handla om inställning (där har en kille som heter Osho hjälpt till en del-mer om honom en annan gång) Jag är ju förflyttad till en plats jag egentligen inte valt (för att jobba med väldigt roliga saker-platsen kom liksom på köpet), borta från mitt liv hemma med familj och vänner. Jag måste förhålla mig till det som är; funka med mina kollegor på båten och också med mig själv. Självklart kan man då distrahera sig hur mycket som helst, med sällskap, TV, Playstation, shopping (och en massa andra saker som jag inte orkar räkna upp...) Men jag har mer och mer börjar skala bort det där och försöker våga vara närvarande där jag är och med mig själv. Och det är väldigt spännande. Dessutom har jag ju en del tid att använda. Jag har inte en massa vardagssysslor, (som tar en massa tid hemma) som att diska, städa och laga mat. Så plötsligt har jag ingen ursäkt alls för att inte använda tiden till att träna och meditera, tex. Allt blir väldigt tydligt i den begränsade miljön som Båten är och det är väldigt intressant, tycker jag. Lite som ett socialt experiment.. Hur människor förhåller sig till varandra under dom förutsättningarna. Och eftersom livet just nu är lite "experimentverkstad" för mig så passar det utmärkt. Nu vill jag dock framhålla att jag inte går omkring och iakttar alla och mig själv hela tiden, jag försöker bara leva mitt i det och reflektera medan det pågår. Och på Båten kan det såklart lika gärna innebära att vi har en fest för att fira nåns födelsedag och seriöst går in för det valda temat för festen, vilket kan vara så olika saker som "barnkalas" och "playboy". Sånt är viktigt på Båten. (Särskilt för våra ukrainska dansare, som är fantastiska på att fira olika saker. Jag kan meddela att jag aldrig i hela mitt liv blivit så firad på Internationella Kvinnodagen som i år..(har aldrig blivit firad alls, när jag tänker efter) Grattis du är KVINNA! ..Underbart! :) Livet pågår helt enkelt och det är precis som det ska vara.

Och just nu innebär det att jag ska sluta skriva för den här gången och äta upp resten av min frukost som nu gått över i lunch, för att jag kom in i "zonen" (och pratade i telefon däremellan..). Sen ska jag, förhoppningsvis, som det ser ut nu, rensa min garderob och därefter raskt gå vidare med vinden.. Jihaaaaa... Wish me luck...

Ses Snart.

Dagen citat:
"If you want to meet the love of your life, look in the mirror.."
Byron Katie

Kram från Annapanna i Örnnästet i Horan :)

4 kommentarer:

  1. Jag fattade inte det där med metafor & hav... kan du förklara för mig?
    Hehe. skämta bara :)

    Snart är det Juli då skall jag kolla in ditt "Plåtashram"
    Kram på dig vännen min

    SvaraRadera
  2. Ha ha! Nä, jag tänkte att den var klurig...

    Ja i juli brakar det loss.. Kul med besök! Hi hi!

    Hörs snart,

    Kram raring :)

    SvaraRadera
  3. Vad häftigt att du bloggar - och modigt! You're the woman! Kul att du trivs i ditt PLÅTASHRAM - trevligt att den har fått ett lite mer poetiskt namn; när jag jobbade där kallade vi den för BÅTJÄVELN... (jag var ju på i 2 år förståss, kan vara anledningen...) Hoppas jag kan åka med nån gång i höst! Men nu är det sommar i Stockholm - hoppas vi ses! Kram!

    SvaraRadera
  4. Kärlek till Dig ;-) Nenne

    SvaraRadera